När De Geer blev äldre började
han nämligen bry sig om de mjuka frågorna, vilket framgår av hans brev. Precis
som många av de landsmän han rekryterat till Sverige var han kalvinist, och han
verkar ha blivit mer och mer engagerad med åren. Han donerade pengar åt
trosfränder i trångomål i bland annat Tyskland och Nederländerna. Han köpte upp
kalvinistisk litteratur som spreds i Frankrike.
I Sverige behövde han inte syssla med sådana
handfasta stöd. De första generationerna valloner hade nämligen fått ett
undantag från den religiösa likriktningen och det förbud mot andra religioner
än den lutherska som då rådde. Präster och kalvinistiska lärare tilläts
immigrera så att de vallonska samhällena skulle kunna fortsätta att tro på sitt
sätt.
Fundamentalism eller öppenhet?
Problemet för dem som ville ha någon form av
religionsfrihet i Sverige var långsiktigt politisk. De Geer ville påverka den
maktkamp som fanns mellan dem som förespråkade en luthersk renlärighet, och de
som var mer protestantiskt liberala.
Han försökte precis som många äldre
invandrare i dag åstadkomma en kompromiss av gamla och nya vanor och
traditioner. Hans utmaning var att få de två protestantiska grenarna Kalvinism,
och svenskarnas Lutheranism, att närma sig varandra. Och eftersom han var en av
rikets mest rika invandrare, och mest förmögna personer över huvud taget, kunde
han sätta tyngd bakom sin strävan. Han tog kontakt med en rad andliga
auktoriteter, bland annat prästen John Durie, som han bjöd in till i Sverige
1636. Han hoppades att denne respekterade intellektuelle skulle kunna förmå den svenska makteliten att ta intryck inför
valet av ny ärkebiskop.
Kalvinismen slog rot i andra
länder
Men han gick bet. Svenskarna
höll fast vid det ställningstagande man gjort vid synoden i Uppsala 1593 –
Sverige skulle tillämpa den lutherska läran och ingen annan.
De Geer fick nöja sig med att under sin livstid konstatera att
kalvinismen med större framgång spridit sig till Frankrike, Nederländerna,
delar av Tyskland, Böhmen, Ungern, Polen, England, Skottland och USA.
Källor: Wikipedia, Wetterberg, Sunshine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar