torsdag 7 juli 2016

Intellektuella stjärnan Comenius till Sverige, tack vare de Geer

Inte många känner till Comenius, eller Jan Amos Komensky som han egentligen hette. Men på 1600-talet var han en av norra Europas hetaste intellektuella. Jag föreställer mig honom som en blandning av dagens Habermas och Zizek, om de skulle får för sig att bygga skolor.

Mannen var oerhört produktiv. Trots att 30-åriga kriget jagade honom från den ena staden och staten till den andra, startade han flera skolor och skrev cirka 250 skrifter och böcker. Han var bland annat bra på språk, statsförvaltning och undervisningsmetoder. Detta upplyser oss författaren och journalisten Katarina Bjärvall om i Pedagogiska Magasinet (november 2015).

Mest intressant för en modern människa är kanske hans Didactica Magna, som kom 1657, med undertiteln ”en fullständig framställning i konsten att lära alla allt”(!). Men som Tomas Kroksmark påpekar i sitt förord till verket var det inte så provocerande på 1600-talet. Då tänkte sig många att all världens kunskap kunde rymmas i ett enda uppslagsverk.

När det gällde det pedagogiska är det framför allt tre saker som eftervärlden kommer ihåg honom för, alla med den tidens mått mätt väldigt radikala råd: läraren ska tala elevernas modersmål. Bilder gynnar lärandet. Alla barn ska gå i skolan.

Som Katarina Bjärvall skriver i Pedagogiska magasinet spred sig ryktet om det protestantiska snillet till drottning Kristinas Sverige. Där gav rikskanslern Axel Oxenstierna Louis de Geer i uppdrag att bjuda in Comenius för att reformera det svenska skolsystemet, särskilt språkundervisningen.

Han var först tveksam, skriver Bjärvall. ”Folket gillar inte utlänningar”, skrev han om svenskarna i ett brev till de Geer. Men han tackade till slut ja till uppdraget.

Comenius anlände till den svenskkontrollerade staden Elbing, där han skrev åtta böcker åt svenskarna: metodhandledningar för språkundervisning, grammatikor, latinläror och ordböcker.

När en ny svensk skolstadga skulle fram var det i princip den som Comenius hade skrivit åt Böhmiska brödraskapet, en protestantisk trosinriktning baserad på Jan Hus tankar. (antagen av riksdagen 1649). ”Man kan spåra Comenius idéer till exempel i begränsningar av lärarens rätt att aga eleverna och av mängden läxor”, enligt Katarina Bjärvall.

”De sista åren av sitt liv fick Comenius en fristad hos familjen de Geer i Amsterdam. Han skrev flera verk där han propagerade mot fördomar och främlingsfientlighet, då som nu en utmaning i ett Europa präglat av flyktingströmmar.”, skriver Katarina Bjärvall.

Läs mer här: 1600-talets superstar

Mer om Comenius finns i en biografi av František Kožik, The sorrowful and heroic life of John Amos Comenius.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar